Marianne Wendel i Indien: Bangalore med bilder, den 9 februari

Jag ville också passa på att åtminstone se lite och känna in Bangalore. Har hört en del om denna stad som är Indiens stora It-stad, har även hört att folk är trevliga och att staden har ett mycket bra klimat. Han som uppfann hotmail lär skall ha varit från Bangalore.

När jag under min resa träffat olika människor från Bangalore frågade jag vad där fanns att se och fick oftast svaret, ”inget speciellt, men ett bra nattliv”. Jag kollade min ”bibel” lonely planet och det som stod överst som sevärt var Cubbon Park som ligger i hjärtat av affärsområdet i centala Bangalore.

Cubbon Park är ett 120 ha stort område som var indelat i olika minder parker med gator emellan. Jag gillade detta, för mig gjorde det Bangalore till en vänlig stad. Dessutom kändes det som parkerna var till för alla inte bara kärlekspar, vilket man annars kan uppleva i många parker i Indien. Men det blir väl så när man inte ens får hålla varandra i händerna som man och kvinna när man går på gatorna, däremot är det vanligt att män gör det.

I en del av parken träffade jag ett gäng trevliga ungdomar som jag pratade med en stund. När de såg mig springa runt med kameran och fotografera blommor och träd rekommenderade de mig att även besöka Lolbagh Botanical Gardens som också skulle vara fin och eftersom även den rekommenderades av Lonely Planet bestämde jag mig för att ta mig dit.

När jag skulle ta mig dit blev jag sittandes på en bänk vid busshållplatsen och pratade med en kvinna som jobbade på banken i en intilliggande byggnad. Hon berättade att trots att hon hade parken som utsikt från sitt fönster på banken, hade hon aldrig satt sin fot där. Hon gick bara till busshållplatsen utanför och åkte direkt hem vilket tog henne två timmar, eftersom hon bodde i en by utanför Bangalore.

Vi hade ett trevligt samtal. Hon berättade om sin man som var ingenjör och skötte mycket av markservicen hemma. Hon sa att det hade varit viktigt för henne att barnen själva skulle välja vad de ville jobba med utan påverkan av föräldrarna, precis som vi tänker hemma men i Indien upplever jag inte att det alltid är så, där har man mer förväntningar på sig hemifrån. Ja, hur som helst, sonen var ingenjör och dottern studerade just nu till ingenjör, så de måste väl då ha haft en väldigt inspirerande pappa, haha. Hon var vänlig och visade mig vilken buss jag skulle ta till Lolbagh Botanical Gardens och jag hoppade på den bussen.

Lolbagh Parken var på 96 acres och det var mycket att vandra runt i. Jag hade räknat med att ta många vackra bilder på blommor och träd men efter några bilder tog mitt kamerabatteri slut och mitt reservbatteri hade jag glömt att ladda, himla otur. Jag tog dock några bilder med min telefon.